En extrem bloggtorka har rått i denna hjärna. Jag har inte funnit orken. Prioriteringarna har legat på annat håll! Just nu är allt ganska hektiskt och jag har börjat längta lite efter sommarlovet. Jag är just nere i en formsvacka där ork, glädje, positivitet mm håller en lägre nivå men jag ser ljuset i tunneln! Jag är sakta på väg upp!
Vi har såklart hittat på massa roliga, tråkiga, spännande, ointressanta, måstegöra, spontana saker under tiden som gått sen jag bloggade senast hehe. Städat husvagnen, satt den på plats, satt upp förtält, sovit i den 1 natt och snart, förhoppningsvis väldigt snart ska vi upp igen =) Längtar efter avkopplingen som bara Exen kan erbjuda =)
Det som ligger närmst i planeringen är en hektisk vecka innehållande 15 utvecklingssamtal (utöver ordinarie arbetsuppgifter). Två st 30-årskalas och ett 79-årskalas och då har jag bara redogjort för vecka 21 hehe! Som jag har sagt till några - vi ses på andra sidan maj för då är jag människa igen! Ser mycket fram emot kalasen, de brukar alltid vara roliga men jag ser inte lika mycket fram emot utvecklingssamtalen då jag är riktigt nervös och känner stor press för att de måste bli perfekt utförda!
Engla... Min fantastiska goa, söta, härliga, älskade tös är duktigt och gör stora framsteg hela tiden i sin utveckling. Hon pratar mer och mer hela tiden och det gäller verkligen att passa sin tunga för hon är en riktig riktig härmapa! Ibland är hon dock väldigt duktig på att promenera på sin mammas nerver, irritera, trötta, ut och göra sin mamma riktigt arg - men det ska ju barn göra. Senaste tiden har hon varit inne i en period där hon är väldigt trotsig, väldigt trött och väldigt svajig i humöret men jag har en känsla av att hon är precis som en tvååring ska vara =) Det händer nog väldigt mycket i hennes lilla kropp! Engla skänker oss många fantastiska skratt! Som igår hehe när hon la pussel hos mormor och morfar - ena pusselbiten var en ambulans och hon tjatade/sjöng bulansen, bulansen samtidigt som hon ställer sig upp och håller i skänken och står på ett ben. Jag frågade henne vad hon gjorde och hon säger: Står ett ben, bulansen mamma. Så bulansen är både ambulans och balans... Jaja inte så kul såhär att skriva och nu i efterhand men att se och höra henne fick mig att skratta så jag kiknade hehe! Sötungen min!
Tankar som snurrar i mitt huvud nu för tiden (förutom jobb hehe)
- Hus - icke hus?
Bostadsrätt?
Kostnader, renoveringar, besiktningsprotokoll och vad följderna innebär, trädgårdsskötsel, osv. osv.
- Hösten, vad jobbar jag med då? Det får jag i och för sig snart veta, men vi är lååångt in i terminen och vet inte än, vi brukar ju veta redan, jag vill börja tänka framåt... Egentligen är det ju bara att vänta och se men det tar faktiskt energi att inte veta.
- Englas placering i bilen...
Bakåtvänd till de är 4 år är ju bäst enligt forskning (rent medicinsk klarar deras kroppar inte en krock framåtvända så bra som om de är bakåtvända. Ska ha med insidan av deras kroppar att göra). Jag förstår dock de som vänder sina barn tidigare för att de är långa och annars får sitta hopkrupna med knäna i hakan (ja jag vet att jag nu överdrev lite), åksjuka om de åker baklänges, inte trivs att åka baklänges osv. Engla är inte för lång för sin plats än, kräker inte av att åka baklänges men hon gillar inte att åka bil. Har köpt dvd och det hjälper lite men inte 100 %. Antingen blir hon ledsen eller så säger hon: Gör du mamma? HELA tiden! Funderar starkt på att koppla ur airbagen och sätta henne fram hos mig, det har jag ju funderat på sen hon ut kom i princip då hon aldrig gillat åka bil men då man hört att det är bäst de sitter bak så har man haft dem där... Sen igår läste jag det här:
I bilar utan passagerarkrockkudde finns det dock flera positiva effekter med att placera barnet där. Dels är det större utrymme än i baksätet vilket leder till att barnet kan åka bakåtvänt längre. Dels kan man som förälder ha bättre uppsikt över sitt barn och på ett enkelt sätt få ögonkontakt - en viktig social apsekt. (
http://www.ntf.se/konsument/fraga792.asp?katid=29)
Fram hos mig hade hon sett mig och kanske eventuellt större plats och kan sitta bakåtvänd längre... hmm tål att tänkas på men vem vet, fundera har jag ju gjort i två år redan! Funderingarna har ju även funnits på att vända henne, skaffa en stol som är vändbar där man ändå har 5-punktsbältet men jadu vem vet... Funderandet får fortsätta...
- Träning...
- Har fortfarande svårt att hitta flyt i min träning det kommer ofta något emellan som gör att jag inte kommer iväg vilket är jobbigt men en del av småbarnsåren (i alla fall för mig). Jag vet småbarnsfamiljer där träning fungerar alldeles utmärkt och jag vet familjer där träning inte alls får plats och jag är nog någonstans mitt emellan. Jag önskar ibland att jag var lite hårdare och verkligen såg till att jag kom iväg minst två gånger i veckan samtidigt som att jag inte vill att vissa saker ska bli lidande på grund av det... Livspussel det där =)
- Är jag en bra mamma?
Tänker väl alla mammor på?!
- Är jag en bra vän?
En av mina svaga sidor i livet är att jag vill hinna allt och framförallt hinna finnas till för mina vänner. Mina vänner betyder mycket för mig!
18 arbetsdagar återstår nu sen har jag sommarlov! Ska bli skönt att ta dagarna lite som de kommer och få massor av tid med Engla. Detta skapar 90% längtan och glädje och 10% ångest då jag vet att jag har lite svårt att koppla av och ta dagen som det kommer. Jag önskar mig bra väder så vi kan vara på massor av lekplatser och träffa vänner och busa!
